Elle Marit har spårat den vilsekomna Linnaeus som virrat runt på spaning efter nyttigheter i fjällvärlden. Ur Elle Marit och Blomsterkungen. ILLUSTRATION: Sara Lundberg

Barnets blick på lek och fantasi har fått styra bilderna i Allt ska växa. ILLUSTRATION: Cecilia Heikkilä

Av Gunhild Arby

Hur var den svenske blomsterkungen egentligen? Två barnböcker ger svaret: Kaxig. Och det kunde väl behövas för en pojke med enkelt ursprung som ville slå sig fram i 1700-talets Sverige.

Kanske behövs det även i dag en viss kaxighet för att driva igenom nydanande idéer, om man inte har det så väl förspänt från början.

Eller räcker det med storslagna drömmar och målmedvetet arbete?

Svårt att svara på. Men att Carl von Linné, eller Carl Linnaeus, som han hette som liten pilt när han växte upp i småländska byn Råshult, var både kaxig och egensinnigt målmedveten har två barnboksförfattare tagit fasta på.

Nyaste Linnébarnboken

2007 firades över hela Sverige Linnés 300-åriga födelsedag. Det drällde av evenemang och nyutgivna böcker, inte bara i det linnéanska Uppsala.

Och det finns faktiskt en hel drös trevliga och intressanta barnböcker om den världsberömde svensken som la grunden till den moderna biologin. Linné var ofattbart mångsidig. Han var botanikern, läkaren, geologen och zoologen som delade in allt levande i olika arter och gav dem namn. Han förebådade Darwins utvecklingslära genom att placera människan i samma grupp (djurriket) som aporna. ”Gud skapade – Linné ordnade” sa han själv om sin gärning. Ingen falsk blygsamhet där inte.

Allt ska växa (från sex år) heter den allra senaste Linnébarnboken. Den kom i mitten av september 2022, nästan ett år efter att författaren, mångfaldigt Augustprisade Ulf Nilsson, avlidit. Cecilia Heikkilä, uppmärksammad 2021 för den färgsprakande och spännande bilderboken Den sista utposten, har illustrerat, enkelt och naturnära.

Självgod storebror

Fokus ligger på den lille självgode Carl Linnaeus och hans tuffa, obstinata lillasyster Anna, inte på naturen. Det passar målgruppen, från sex år. Fint är att det är med barnets blick som Heikkilä visar oss omgivningen, med inslag av nyfikenhet och fantasi, även om jag saknar de förförande färgkaskader som förgyllde Den sista utposten.

Bilderboken utspelar sig under en dag då Carl bestämt sig för att visa Anna ”allt”, vilket han noggrant skrivit in i sin tummade anteckningsbok. Anna är till att börja med måttligt imponerad men grips så småningom av Carls storvulna drömmar och övertygelse att han ska bli Någon med stort N. Och vill vara med i leken. Och även i allvaret – hon vill också gå i skola och lära sig saker.

Ulf Nilsson lyckas med små och roliga medel få fram kärleken mellan syster och bror. Han prickar även drastiskt in könsskillnaderna under 1700-talet, då flickor oftast fick nöja sig med giftermål och hushållsarbete, medan pojkar kunde drömma om och förverkliga en bredare tillvaro. Lillasyster Anna vinner helt läsarens hjärta med sin mopsighet och sin medkänsla med dem som har det svårt. Storebror Carl visas upp som nördigt självupptagen, men också med omsorg om sin syster.

Om att vara efterklok

Och man ska nog inte vara alltför hård mot Linné. Kanske ska man likt den nyss avlidna Hilary Mantel, brittiskan bakom den prisade Thomas Cromwell-trilogin, låta bli att mäta historiska personer med dagens mått. I en fin text i Svenska Dagbladet (”Hilary Mantel förnyade den historiska romanen genom att inte vara efterklok”) skriver hennes svenske översättare, Jesper Högström, om hur hon ständigt försökte avstå från att döma människor som levt under en helt annan tidsanda.

Det hindrar inte att det kan bli rätt roligt när man gör just det.

Som i Elle Marit och Blomsterkungen (från nio år). Boken ingår i en svensk kulturhistoria för barn i fyra delar. Författaren Tomas Blom har dramatiserat 1700-talet i tio kapitel, däribland ett fiktivt möte mellan sameflickan Elle Marit och den unge Carl Linnaeus, på spaning efter nyttigheter i Lycksele lappmark 1731.

Noll koll på fjällkunskap

”Svensken”, som han kallas av samerna, framstår i Tomas Bloms humoristiska och levande berättelse som en nutida friluftsovan pandemiresenär med noll koll på hur man tar sig fram i det ombytliga fjällvädret. Den nyfikna och varmhjärtade Elle Marit räddar honom undan både det ena och det andra. På köpet får både hon och Carl nya insikter.

Tomas Blom låter Elle Marit stå på naturens sida mot Carls och 1700-talets vetenskapsidéer att naturen främst ska användas till nytta för människan. Vilket öppnar för intressanta funderingar.

Dessutom kan man i boken njuta av Gudrun Wessnerts läckert bildsatta faktauppslag.

Grädde på moset är Sara Lundbergs självlysande illustrationer i mättade oljefärger och uttrycksfulla blyertsteckningar. Sara Lundberg framstår redan här som en av Sveriges mest intressanta barnboksillustratörer, och även redaktör Ewa Malmborg och formgivaren Pia Hinnerud har gjort ett fantastiskt fint arbete med denna pärla, utgiven av Raben & Sjögren 2004.

27 september 2022

(Elle Marit och Blomsterkungen finns på bibliotek och i antikvariat.)

 Åtta lagom strapatser i Linnés fotspår