Av Gunhild Arby

Två prisbelönta lantisar med barndomsminnen av okrånglig konst står bakom bilderboken Kolla konst! En faktabok som vid ett seminarium på Bokmässan i Göteborg också visar sig vara en slags happening*, ett hemma-hos-reportage och ett filosofiskt inlägg om livets osäkerheter.

Ett helt nytt sätt att göra en konstbok för barn, tyckte Patrik Steorn, till vardags chef för Göteborgs konstmuseum, men just denna fredag i slutet av september inhyrd samtalsledare.

Titeln på seminariet: Vad är konst? löpte som en röd tråd genom samtalet med två konstförmedlare från Moderna Museet i Stockholm och bilderboksmakarna Lisen Adbåge och Emma AdBåge.

En lagom stor fråga att börja fredagsmorgonen med, inledde Patrik Steorn. Och en fråga som tvillingarna Adbåge ständigt bär med sig, vare sig de är ockuperade av telefonen, ute på sta´n eller någon annanstans. Det är de som lagt upp greppet, illustrerat och skrivit Kolla konst! (från 5 år), ett samarbete mellan Moderna Museet och Lilla Piratförlaget.

I alla sina bilderböcker har systrarna ett inbyggt barnperspektiv. Ett sätt att se på omvärlden med fascinerade barnaögon. Det kom väl till pass i nya konstboken.

– Det där med sanitetsporslin blir så roligt när man funderar: Får man kissa i den här (museitoaletten) men inte i den där (Duchamps konstverk Fontänen)? säger Lisen Adbåge.

Vissa saker får man INTE kissa i. Fast det ser så ut. ILLUSTRATION: AdBåge/Adbåge

Panelen som vill att barn ska uppleva konstmuseer på egna villkor frågas ut av Patrik Steorn, chef för Göteborgs konstmuseum. Från vänster bilderboksmakarna Emma AdBåge och Lisen Adbåge, till höger Moderna Museets Philippa Couch och Anita Wernström-Pitcher. FOTO: Gunhild Arby

Fler frågor än svar

Så vad är konst för dem?

– Vi har ingen aning, vi har fått mer och mer frågor och mindre och mindre svar. Det är roligt att frågan får stå kvar. Det är nu vi egentligen vill börja göra boken, säger Emma AdBåge som strax ska signera purfärska exemplar på ett utställningsbord utanför seminariesalen.

Var för sig har Adbågesystrarna båda vunnit fina barnbokspriser. Bland annat Augustpriset och Elsa Beskow-plaketten. Och det är inte första gången de jobbar ihop.

– Vi har samma barndomsvärld att röra oss i. Ett gemensamt rum att gå in i och referera till. Lisen och jag är lantisar. Vi tar avstamp ifrån de barn vi en gång var. Vi var inte vana att gå på museum, säger Emma.

 – Vi har ett eget språk, säger Lisen.

Och minnen av vad en konstbok kan betyda för unga upptäckare, ska tilläggas. I Adbågarnas fall hette boken Glad konst, en blandning av popkonst och konsthistoria, utgiven 1975. En perfekt konstbok för barn enligt Lisen. Som erbjöd både Disney och Duchamp utan att krångla till det.

– Där fanns verk att känna obehag inför. Och sen kom en Elsa Beskow, som en stor godispåse.

Hemma-hos-reportage

Den egna referensboken till trots, Kolla konst! är något helt annat. Mycket typiskt Adbågisk, spretiga figurer, udda och rakryggade barnkaraktärer. Storyn är upplagd som ett hemma-hos-reportage kan man säga. Här ges en inblick i Moderna Museets alla lokaler och verksamheter på Skeppsholmen i Stockholm. Inte bara konstsalongerna.

Med nyfikenhet och personliga egenheter drar en liten barngrupp in på museet, möter klassisk och konstig konst, lär känna historiska och nutida storheter som Salvador Dali, Pablo Picasso och Marie-Louise Ekman, letar lektillfällen, mumsar pannkakor på kafeet, spanar in talträngda turister, äkta och falska toaletter och fyrkantiga förvaringsboxar.

Allt kommenteras, oförskräckt och uppriktigt. Barnen får också följa med bakom kulisserna: ner i källaren där konstverk packas eller restaureras av en konservator.

– Det finns väldigt många fler yrkesgrupper än man tror på ett museum. Det är fint att det får komma fram, säger Patrik Steorn.

Barnen får en specialvisning av museets konstvärd Pepe. ILLUSTRATION: AdBåge/Adbåge

Vanligaste frågan

Den vanligaste barnafrågan på konstmuseer: Varför är alla nakna? får inget svar i just den här boken. Men diskussionen om vad enskilda konstverk får en att känna hålls levande. Liksom funderingen om varför just vissa verk är viktiga att bevara för eftervärlden, och inte andra.

Här och var märks också undringen hur det kommer sig att något anses vara konst, och annat inte. Kanske är det så enkelt som att sånt som konstnären signerat och påstår är konst, är just det.

 – Konst utmanar världen, ställer frågan varför, vad och hur. Det gör barn också, säger Philippa Couch, gruppchef för Moderna museets avdelning Förmedling.

Museets konstsamlingar ägs gemensamt av alla medborgare, påpekar hon. Och tillägger att den som inte ges tillgång till konst och kultur berövas en viktig mänsklig rättighet. En kontakt med skapande som är bra. Både för hälsan och för den egna självkänslan.

– Det är något med den fysiska kontakten på ett museum som är annorlunda än det du får när du tittar på en skärm eller går på bio.

Ett annat sätt att se, föreslår Patrik Steorn.

– Ibland får vi de mest fantastiska berättelser om vad barnen ser, säger Anita Wernström- Pitcher, intendent för Förmedling.

Osäkerhet är bra

Den lilla besökargruppen i boken bjuds förstås in i museets barnverkstad där de får pröva på att skapa egna verk.

Just detta vill Philippa Couch särskilt lyfta fram som ett av museets viktigaste barnuppdrag. När du försöker själv, förstår du också att konstnärer experimenterar säger hon.

– Experimenterandet ger självförtroende att pröva, misslyckas och att leva med osäkerhet. Den typen av kreativitet är otroligt viktig, just för att vi lever i en osäker tillvaro.

Sedan osäkrar tvilllingadbågarna sina pennor och går ut till det väntande signeringsbordet för att signera sitt konstverk.

11 oktober 2024

*Happening eller performance är konst som existerar när den pågår. Inriktningen föddes i USA på 1950-talet. Första happening i Sverige skedde 1962 på Moderna Museet. En trio spelade blockflöjt, en modell visade kläder, en halvnaken konstnär slog på en gonggong, en poet läste upp en dikt och en fin middag åts av en man. När notan efter 40 minuter betalats var ”konsthändelsen” över.