Selma Lagerlöf-sällskapets pristagare Cecilia Heikkilä (till vänster) intervjuas av Charlotta Kåks Röshammar, redaktör för de litterära sällskapens tidskrift Parnass. FOTO: Gunhild Arby

Cecilia Heikkilä blandar mörkt och ljust på Selmas vis

Av Gunhild Arby

Hon lever med vilda och oberäkneliga skogar i grannskapet och skapar naturdraman och spökhistorier med gotiskt mörka och psykologiska inslag. Precis som Selma Lagerlöf gjorde. Så nu har bilderboksmakaren Cecilia Heikkilä fått Selma Lagerlöf-sällskapets pris för barn och ungdom.

Priset går varje år till en person som ”på ett förtjänstfullt sätt arbetat för barn och unga i Selma Lagerlöfs anda”.

Enormt hedrande tycker förstås barnboksillustratören och författaren Cecilia Heikkilä, grafisk designer i botten, men sedan debuten 2018 med den egna bilderboken Grävlings resa en stadigt växande barnboksstjärna.

– Selma såg djupt in i människors psyke och det är inte alltid trevligt vad man hittar därinne, säger hon under ett samtal med Charlotta Kåks Röshammar, redaktör för de litterära sällskapens tidskrift Parnass, på Bokmässan i Göteborg.

Barn ska ha svängrum

Det låter såklart lite ruskigt. Men kombinerat med hopp och humor blir det mer läs- och tittvänligt för minstingar. Även om småttingar också klarar det mesta, enligt Cecilia Heikkilä.

– Vi ska ge barn väldigt mycket svängrum. Det de inte kan ta emot tar de bort.

I motiveringen till Lagerlöf-sällskapets pris för år 2024 står att pristagaren ”utforskar den mänskliga tillvaron med stor ömhet samtidigt som hon inte räds det svåra”.

Det där har hon gemensamt med sin föregångare. Liksom känslan för natur och djur.

– Selma visar hur grym naturen kan vara, men i hennes böcker finns också otroligt varsamma och varma skildringar av djur. Djuren kommer med sina uppsättningar av karaktärsdrag.

Arvet efter Selma

Den egna närheten till den vilda naturen är en annan gemensam nämnare.

Selma Lagerlöf hade sitt Värmland. Cecilia Heikkilä har Dalarna. Hon bor vid foten av Högberget några mil från Dala-Floda vid Västerdalälven.

 – Det är härligt att utgå från Dalarna. Här finns en berättartradition; skogen är oberäknelig och vild och det går otroligt bra att omsätta i sagor. Jag vet inte om Selma hade björnbajs i sin trädgård men det har jag. Det är en oerhört bra dag när jag sett en björn. En väldig inspiration.

I prismotiveringen talas också om ”ett tydligt arv från Nils Holgerssons underbara resa”. Cecilia Heikkiläs hyllade och färgexploderande Den sista utposten är ett bra exempel på det.

– När jag gjorde den tänkte jag mycket på Nils Holgersson. Där finns en perfekt balans av ljus och mörker. Det kan jag ha tagit med mig.

Den sista utposten (Bonnier Carlsen 2021, från tre år) har kommit ut i nio länder.

Att säga hejdå

I Den sista utposten vill en morfar (en isbjörn) se världens sista orörda plats och ger sig iväg med sitt barnbarn för att hitta den.

Det handlar om att säga hejdå, både till en relation och till en plats. Ett existentiellt drama således. Med miljötema. Det utspelar sig i en fiktiv fjällvärld som påminner om Kanada där Cecilia Heikkilä utbildade sig till illustratör.

Hotfull svärta

Mixen av mörkt och ljust är ett återkommande tema i hennes produktion. Den är omfattande. Rymmer förutom illustrationer till Astrid Lindgrens, Tove Janssons, Ulf Nilssons och andra nutida författares texter, också egna bilderböcker och målningar på biblioteksväggar och bokbussar. Ja, till och med design av en Kånkenryggsäck för Fjällräven.

Den senaste bilderboken, Räven och mullvaden, är en spökhistoria med varmt mänskliga inslag. Här finns gotiska, mörka element. Inuti den omtänksamma Räven växer gradvis en hotfull svärta fram, både i bild och text, när en till synes oöverstiglig konflikt med den självupptagna lilla mullvaden uppstår.

Cecilia Heikkilä levandegör både den plågade hämnaren och ett underbart naturtroget brittiskt landskap. Det är drastisk humor, starka känslor och en natur som växlar stämning i takt med årstider, dygnsljus och huvudpersonens humör.

En av 2024 års bästa svenska bilderböcker: Räven och mullvaden (Bonnier Carlsen 2024, från tre år).

Ett solbelyst landskap med varm och härlig stämning inleder de båda vännernas samvaro. Det är viktigt att boken börjar ljust så man känner när mörkret kommer säger bilderboksskaparen. ILLUSTRATION: Cecilia Heikkilä
Rävens inre svärta växer när han blir alltmer rasande över mullvadens självupptagenhet. ILLUSTRATION: Cecilia Heikkilä

Skräckmästare

Författaren berättar att hon fick inspiration till bilderna efter en resa i Wales. Och att hon efter att ha fått Lagerlöf-sällskapets pris i augusti läst Selma Lagerlöfs spökhistorier på nytt, och sett hur mycket gotik det finns i dem.

– Selma var en mästare på skräck och på inre och yttre dilemman.

Med Räven och mullvaden tar Cecilia Heikkilä upp den tråden med bravur. Det är en av 2024 års bästa svenska bilderböcker. Kan läsas som en spännande historia och/eller som ett psykologiskt självhjälpsråd. Från tre års ålder och uppåt.

Egentligen struntar upphovsmakerskan i ålderstankar när hon berättar. Fast den som ska läsa Räven och mullvaden för sin minsta telning bör eventuellt tänka efter, funderar hon.

– Det krävs kanske en modig treåring.

15 oktober 2024