Av Gunhild Arby

Ny forskning slår fast att 2000-talets finlandssvenska barn- och ungdomslitteratur är en tidskritiker av rang. Alltför underskattad enligt forskarna. I antologin Tidsligheter visar de hur den konstnärliga barnboken utmanar destruktiva tidsnormer och går i närkamp med samtidens mest brännande frågor.

Vilken fullträff!

Först projektet Tidsligheter vars resultat överraskat forskarna.

Sedan blir projektledaren Mia Österlund professor i litteraturvetenskap vid Åbo akademi, den första kvinnan på tjänsten och den första med barnboksfokus.

Och så får finlandssvenska Linda Bondestam 2024 års Augustpris för bästa svenska barn- och ungdomsbok.

Kort sagt: Ett riktigt bra år för den finlandssvenska barnboken.

Och för Mia Österlund förstås. Sedan i höstas ny litteraturprofessor i Finland. Välkänd i nordiska barnlitterära kretsar. Ofta anlitad föreläsare och kursledare, flitig paneldeltagare och barnbokskritiker. Har suttit i juryn för fina priser och fått eget fint pris för sitt barnboksfrämjande.

Drömprojektet största någonsin

Möjliggörare kallar hon sig själv när vi ses på Bokmässan i Göteborg där hon hastar fram mellan olika programpunkter, ständigt leende. Hon ser faktiskt ofta väldigt glad ut, antingen hon håller i seminarier eller sitter i någon debattpanel.

Följaktligen ler hon stort och glatt när hon berättar om sin senaste forskningsinsats, projektet Tidsligheter, ekokritiska, barnlitterära och kulturteoretiska perspektiv på tid. Våren 2024 resulterade det i en 300-sidig tjusigt förpackad antologi. Med insprängda små illustrationer från de 20-talet studerade böckerna, och med specialritat suggestivt omslag av bilderboksskaparen Jenny Lucander.

– Jag tycker om att vara möjliggörare, att utveckla projekt och söka finansiering, säger Mia Österlund och lyckas nu också se entusiastisk ut, trots att bokmässetimmen är sen och programpunkterna legat tätt inpå varandra.

500 000 euro från Svenska litteratursällskapet i Finland ”möjliggjorde” tre års tjänstledighet för huvudredaktör Österlund och de två redaktörerna Pia Ahlbäck och Ann-Charlotte Palmgren. Dessutom städslades tio andra forskare, både svenska och finländska, för att undersöka hur den finlandssvenska barn- och ungdomsboken under 2000-talet berättar om tid. Resultatet presenteras i elva kapitel i boken Tidsligheter.

– Detta har varit ett drömprojekt. Det har aldrig någonsin satsats så här mycket pengar på ett barnlitteraturforskningsprojekt i Finland.

Elva kapitel i en forskarantologi fullproppad med iakttagelser om den finlandssvenska barnbokens sätt att skildra tid under 2000-talet. Specialdesignat omslag av bilderbokskonstnären Jenny Lucander, vars böcker också finns studerade i antologin. Utgiven av Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag.

Massor av olika sorters tid

Utgångspunkten tid visade sig snabbt vara en lyckträff, vare sig det handlade om fantasy med sammanflätade tidsförlopp, lyrik som bryter mot vuxenvärldens klocktid, klimathotets avtryck i ungdomsromaner, uppkäftig komik eller konstruktiv tidskritik.

Projektnamnet Tidsligheter (en roligare variant av det litteraturvetenskapliga begreppet temporalitet) syftar på en hel hoper sätt att gestalta tid: på klocktid, dåtid, framtid, lång tid.

På livstid som stannat upp på grund av psykisk ohälsa.

På mörk tid, fylld av ångest och oro inför naturkatastrofer och pandemier i vår nya geologiska tidsålder antropocen, där människan trängt in i och påverkat alla delar av jorden.

Och förstås på barns tidsuppfattning kontra vuxnas.

Osund vuxenvärld

Den tyske sociologen Hartmut Rosas teorier om att vi lever i ett ständigt stegrande tempo som vi har svårt att ta oss ur kom väl till pass. Den finlandssvenska barnlitteraturens sätt att konstnärligt gestalta detta visade sig handla om att peka på barns här och nu, som en möjlighet att lära vuxna att vara i stunden och på så vis sakta ner den pågående accelerationen. I Dröm om drakar (Schildts & Söderströms 2015, från 3 år), med text av Sanna Tahvanainen och bild av Jenny Lucander, uppfostrar den smarta Bella sin datorinstängda mamma till en sundare och mer lekvänlig tillvaro.

Barn- och ungdomslitteraturen är en alltför underskattad tids- och normbrytare, skriver huvudredaktörerna i en kunskapsrik introduktion i Tidsligheter.

Mia Österlund säger att hon och hennes medredaktörer överraskades av hur många intrikata sätt det fanns att skildra tid i de studerade böckerna. Hon sammanfattar det hela med snärtig schvung:

– Barnboken är ett underskattat laboratorium för samtidsfrågor.

Drömmar och datorer och en mamma som behöver uppfostras ingår i Dröm om drakar, från tre år, som 2016 nominerades till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris.

En bilderbok från tre år om att vänja sig vid ovisshet och oro i mörkrets tid.

Lena Frölander-Ulfs böcker, Jag, Fidel och skogen och Mörkerboken (båda från 3 år, den senare med text av Hannele Mikaela Taivassalo), kan läsas som en uppmaning att ”stanna i mörkret”, något som författaren Johan Eklöf pläderar för i sin Mörkermanifestet från 2020.

Aha-upplevelse

Jenny Jarlsdotter Wikströms tolkning av Lena Frölander-Ulfs* två bilderböcker Jag, Fidel och skogen (Schildts & Söderströms 2016, från 3 år) och Mörkerboken (Schildts & Söderströms 2009, från 3 år) blev en riktig aha-upplevelse.

I båda böckerna går barn ut i mörkret, den ena av fri vilja, den andra av tvång.

I Mörkerboken (med text av Hannele Mikaela Taivassalo) använder sig Lena Frölander-Ulf av skrapteknik som gör bilderna extra svarta. Hon målar också in gotiskt mörka element: knotiga trädgrenar, slott och monster.

Båda böckerna, skriver Jenny Jarlsdotter Wikström, kan läsas som en slags mörkermanifest: en plädering för en skärpt mörkersyn. Hon lutar sig mot forskningen om ”mörk ekologi” i Dark Ecology (Timothy Morton 2016, Columbia University Press) och Mörkermanifestet (Johan Eklöf, Natur & Kultur 2020), böcker som uppmanar läsaren att stå ut med ovisshet och motgångar. Att ”stanna i mörkret” utan att bli deprimerad eller uppgiven:

Man ska våga sig ut på mörkrets villkor. Kanske upptäcka att det finns skönhet eller trygghet där. I slutänden kan man, som det visar sig i Fidel- och Mörkerboken, bli kompis med monstren eller möta dem med förnuft. Hoppet finns där alltid som tröst.

När pandemin slog till

Kanske något att tänka på när tröstlösa pandemier slår till. Det skedde precis när tidsprojektet startat. Plötsligt for tiden på ända. Forskarna fick överge alla planer på ansikte-mot-ansikte-konferenser och andra personliga träffar för att i stället mötas via skärm.

Dramatiken ökade när gränsen till grannlänet stängdes ner och bevakades av militär. Då kunde Mia Österlund inte längre besöka sin mamma i Nyland.

– Allt ställdes på sin spets när rörelsefriheten begränsades; demokratifrågor, klimatförändringen. Det kändes som om frågorna i böckerna blev ännu mer angelägna, säger hon och nämner Ester Roxbergs ungdomsroman Antiloper (Wahlströms & Widstrand 2014, från 15 år), en bok om livsviktig vänskap och om djup depression som sätter livet på vänt för en av de två huvudpersonerna.

Antiloper av Ester Roxberg från 2014 är en stark tonårsroman om den viktigaste vänskapen och om hopp när allt tagit slut.

Hög kvalitet

Sägas ska att Tidsligheter är en forskarantologi med allt vad det innebär av akademiska, svårgenomträngliga facktermer. Men barnboksintresserade kan ändå dyka ner i enskilda kapitel och hitta guldkorn.

Eller bara roliga och vackra böcker att botanisera vidare i, eller samtala kring.

Finlandssvensk barnboksutgivning må vara liten, runt 25 titlar varje år, men kvalitén är hög och de litterära priserna har inte låtit vänta på sig. Många av de prisbelönta finns representerade i antologin. Däribland Linda Bondestam, som i år tilldelades Augustpriset för sin bilderbok Chop, Chop (Förlaget M 2024, från 3 år), om en liten robot som – under evinnerlig tid – får uppleva både människans försvinnande och återfödelse.

Lyft för barnboken

I Tidsligheter undersöks bland annat Linda Bondestams och andra bilderboksskapares särskilda sätt att använda sig av bokens tapeter (försätts- och eftersättsbladen) för att berätta om bokens olika tidsnivåer. På så sätt kan berättelsen börja (och sätta bokens stämning) redan innan titelbladet och första sidan.

 – Det är speciellt och nytt för hur bilderboken berättar idag, säger Mia Österlund, som under sina 35 år som litteraturvetare hunnit med att doktorera, forska om maktkritik, genusfrågor och  ”flickskap” och samtidigt recensera barn- och ungdomslitteratur i Hufvudstadsbladet.

Hon sticker inte under stol med att hennes professorsutnämning kan komma att öka barnbokens status i Finland.

– Det blir ett kunskapslyft kring barnlitteraturen. Det befäster den utveckling som skett här för att göra den till en mer integrerad del av litteraturvetenskapen. Det är ett långt arbete som ligger bakom. Många generationer som har kämpat för barnboken. Vi sneglar på Sverige. Ni har alltid legat lite före, säger hon innan hon glatt forsar vidare genom bokmässekorridorerna.

2 december 2024

*I Sverige är Lena Frölander-Ulf kritikerrosad för maktdramat med det lilla murmeldjuret Rafsa i trilogin Kampen om stenåkern (Förlaget M 2023-2024, från 9 år): Rafsa Vildpäls, Rafsa Rotlös och Rafsta Stentramp.

Förtydligande: Tidsligheter är resultatet av forskningsprojektet med den betydligt längre och mer akademiska titeln Konkurrerande tidsordningar (KOTI) – Krononormativitet  i 2000-talets finlandssvenska litteratur och kultur för barn och ungdomar (2019-2023). Finns att ladda ner som pdf på hemsidan Svenska litteratursällskapet i Finland.

2024 års Augustpris: Fjärde gången gillt för kritikerhyllade Linda Bondestam. En komisk fullträff om den lilla roboten Chop Chop som har en avgörande del i mänsklighetens fortlevnad. Från 3 år.

Sista delen i Lena Frölander-Ulfs populära trilogi Kampen om Stenåkern,  om kavata murmeldjuret Rafsas strid med de hierarkiska huggormarna. Från nio år. Kom ut 2024 på Förlaget M.